Måndag
Ännu en gång, Hade fixat iordning hans grejjer och väntat flitigt på mina skidor. Hade nämligen oxå tänkt att vi skulle åkt till banken och tagit bort vårat gemensamma konto. Men som vanligt höll han inte sitt ord (jag är inte längre förvånad) börjar mer kännas tragiskt på något konstigt sätt. Har funderat lite på en grej, fick rådet att jag skulle börja supa mer, för då är det lättare att glömma, men det jag inte förstår är varför Han gör det, han har väl inget att glömma? det är ju såhär Han vill ha det, eller? Ställde en viss fråga häromdagen och fick (förhoppningsvis) ett ärligt svar, Han ville helt enkelt inte ha mig. Hur ont det än är att höra det så är det iallafall sanningen. Det är det enda jag någonsin velat att Han skulle säga. Älskar Honom någonstans på något sätt fortfaranade (självklart, skulle ju gift mig med honom) men vill egentligen inte göra det. Vill inte att det ska göra så ont ibland bara.
Tråkigt dethär med mina skidor dock, hade sett fram lite emot att åka i backen ikväll.
Imorgon blir det full rulle iaf, först in till växjö till läkaren, sen ner till PG och träffa resurs. All väntan emellan mötena kommer ta sån tid, bussarna stämmer inte o massa sånt så jag kommer få gå runt o slå dank i några timmar i Åseda. Tråkigt, hoppas bara att jag inte kommer få någon panikattack.
Kommentarer
Trackback
